Trumpet

trump

Klangen hos en trumpet tar inte många fel på. Redan i tidig ålder lär man sig identifiera ljudet av vårt kanske vanligaste bleckblåsinstrument. Trumpeten ska inte blandas ihop med kornetten, vilken har samma omfång men är olik i fattning och borrning. Omfånget som de delar innehåller det högsta tonregistret hos bleckblåsinstrument. Trumpeten återfinns i marscher, som signalinstrument, och inte minst i symfoniorkestern.

Genom att variera anblåsning i trumpeten, vilken har både cylindriska och koniska borrningar, kan de olika naturtonerna framkallas. Då dessa ofta bara räcker för att spela i en tonart finns tre ventiler på varje trumpet. Det ena sänker naturtonen med en halvton, det andra med en helton, och det tredje med en liten ters (tre halvtoner). På så sätt kan alla toner inom trumpetens omfång åstadkommas.

Dagens trumpet är relativt mycket mer avancerad än den tidiga, som helt enkelt bestod av ett rör med ett svagt utsvängt klockstycke i ena änden. Instrumentets traditionella roll utspelas vid militära och ceremoniella sammanhang. Runt Mozarts levnadstid (sent 1700-tal) började man försöka utveckla trumpeten och ge den byglar, klaffar, ventiler och drag – för att möjliggöra frambringandet av fler tonhöjder.

Romeles trumpetsektion:

Lars Pettersson
Claes af Klinteberg
Hanna Bengtsson
Rune Källén
Lars-Arne Jacobsson
Ralf Sykfont

Brass sektionen

Brass sektionen